Tag Archives: Nils Markus Karlsson

Att leka eller inte leka

Danse Macabre Piggies. avdelning14, Malmö
Teater
Sagans värld återger verkligheten. Var skulle den annars hämta sitt stoff ifrån? Men om verkligheten finns i sagan, är den då inte på riktigt? Och om vardagslivet är banaliserat och förljuget, är det då inte en ganska löjlig saga? Läs mer

Posted in Teater | Tagged , , , , , , | Leave a comment

Att öppna eller stänga konst – Hur Sydsvenskan styr kulturen i konservativ riktning

Kulturdebatt

I mig växte en ilska som bäst kan sammanfattas som ett utrop i stil med: ”Nu får det vara nog!” Men jag insåg också att jag inte kunde skriva min text utan att bränna broar. Jag har tidigare skrivit på Sydsvenskans kultursida. Efter detta är det antagligen kört, om de överhuvudtaget bryr sig. Det intressanta med detta påstående är nog inte att jag målar ut mig som underdog-rebell utan att det är när jag väl ”gett upp” som jag finner modet att skriva vad jag tänker. Läs mer

Posted in Kulturdebatt, Mediakritik, Teater | Tagged , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | Leave a comment

Angående moral i sociala medier och konst

Sofia Petersen om tystnaden i sociala medier, The End Foundation, Malmö

Scenkonst/Konst/Performance

Föreställningen Sofia Petersen om tystnaden i sociala medier framfördes på Teaterns Dag 24 mars 2012 i Malmö. Det var en händelse omvärvd av dramatik. Förspelet var sårigt och infekterat. Styrelsen för Teaterns Dag var under tryck utifrån och splittrades inifrån. Många ville att The End Foundation inte skulle få delta. Anledningen var åtalet och domen mot Inkonsts före detta ledare Natik Awayes. Läs mer

Posted in Kulturdebatt, Teater | Tagged , , , , , , , , , | Leave a comment

Nils Markus Karlsson går på teater, i synnerhet Kung Oidipus på Malmö Stadsteater

September 2011. Kung Oidipus skriven av Jon Fosse regisseras av Kajsa Giertz. På Malmö Stadsteater. ”En dansteaterföreställning” kallas det. Giertz har en bakgrund som koreograf, i föreställningen blandas teater och dans utan större åthävor, de båda uttrycken glider in i varandra, sömlöst. Flera på scen, också kvinnor, gestaltar huvudrollen, Oidipus. Det får väl anses lite djärvt. De som talar, skådespelarna, gör det på en svenska som inte förekommer någon annanstans än på teatern. Läs mer

Posted in Kulturdebatt, Teater | Tagged , , , , , , , , | 1 Comment

Nytt om barn och vuxna

Det barnsliga manifestet. Helena Granström
Litteratur

Läsning kan vara att tvingas till en ny plats, och att tvingas baxa med sig hjärnan dit, vilket är ett mödosamt arbete eftersom hela ens tankeapparat är präglad av en annan miljö och dess outtalade förutsättningar. Därför bjuder första sidan motstånd. Ögonen fladdrar över orden. Vad står det?
Läs mer

Posted in Debatt, Litteratur | Tagged , , , , | Leave a comment

Människorna i källaren

Conte d’Amour. Institutet/Nya Rampen, Malmö, hösten 2010
Teater

Alltså: Föreställningen handlar om ”any case of love”. Detta är en drastisk formulering. Det Conte d’Amour ger sig ut för att göra är att dra trådar mellan Fritzl och vem som helst som följer den romantiska kärlekens program. Å ena sidan det normala, å andra sidan det monstruösa. Å ena sidan det vackraste, kärleken, å andra sidan det systematiska övergreppet. Jag påstår: Föreställningens relevans är avhängig att man lyckas visa bandet mellan dessa extremer.

  Läs mer

Posted in Teater | Tagged , , , , , | 1 Comment

Våld och konst

De stränga anteckningarna, Teatr Weimar/Ars Nova, Malmö
Teater (Hörspel-Musik-Konst)

Platsen. Teatr Weimar har flyttat. Från den trånga gränden vid Sankt Gertrud till den renoverade Chokladfabrikens lokaler och Inter Arts Center där de nu sätter upp sin andra föreställning på kort tid. De gamla rummen var slitna, skabbiga, låg alldeles intill gatan, man hörde ljud utifrån genom väggarna. Porten och den lilla gården/schaktet innanför entrén var en utsökt miljö för en liten teater med höga konstnärliga ambitioner men små ekonomiska medel.

  Läs mer

Posted in Teater | Tagged , , , , , | Leave a comment